Mjau, nu är vi faktiskt hemsk trötta.
Matte efter allt kattvaktandet och jag efter all frisk luft och balkongtid den senaste veckan.
Så vi har mest sovit idag och resten av tiden ingenting alls.
Det är rätt skönt med sådana dagar också.
Vi kanske fortsätter med detta en bit in i nästa vecka.
Mjau!

Mjau, Matte har precis avslutat ännu ett pussel.
Eller ja, avslutat kanske inte man kan påstå direkt.
Det saknas nämligen bitar.
Hela nio stycken, alla i övre högra hörnet.
Jag vet inte vad det kallas när det gäller pussel.
På tyska säger man att man inte har alla koppar i skåpet.
På svenska kallas det för att man har en skruv lös.
Min Matte har inte alla pusselbitar i lådan.
Hihi!
Nu har Matte fyllt i ett formulär och klagat eftersom det var ett helt nytt pussel.
Oftast lägger hon begagnade pussel och om man har otur så kan det saknas någon bit.
Men det är inte okej att sälja pussel när inte alla bitar finns.
Det är lite som om jag blir lovad fyra godisbitar och så får jag bara tre...
Men det saknas helt klart något i Mattes hjärna.
Varför skulle man annars sysselsätta sig i en evighet med massvis med små bitar för att få ett enda bild?
Och när det är klart så tar man sönder det igen och börjar på nästa.
Jag skulle aldrig få för mig att syssla med något så meningslöst.
Jag gör bara viktiga saker.
Som att äta, sova, gosa och leka.
Livets essentiella nödvändigheter.
Mjau!

Mjau, en av killarna som Matte vaktar, är väldigt nyfiken.
Om Matte har en väska med sig så måste den genast undersökas.
Om Matte tar av sig tröjan så måste man ligga på den.
Och så vidare.
Och dessutom ska han gosa mer och längre för varje gång.
Ikväll blev han aldrig nöjd.
Så jag trodde till slut inte att hon skulle komma hem igen.
Och varje gång Matte går upp dit så sitter jag precis innanför dörren och väntar.
Och väntar.
Man kan få gråa hår för mindre.
Men jag är ju redan grå så det syns inte.
Eller så är Matte så påfrestande att jag blev helt grå för att jag bor med henne...
Vad vet jag?
Mjau!

Mjau, Matte är kattvakt resten av veckan.
Åt dessa två stiliga pojkar.
Jag antar att ni kan gissa hur mycket hon luktar varje gång hon kommer därifrån.
Massor med manliga feromoner.
Så jag kör enligt hund principen.
Att täcka över.
Nej, inte med kiss.
De gnuggar sig mot Matte och sedan gnuggar jag min doft över det helt enkelt.
För hon är min.
Bara min.
Mjau!

Mjau, idag råkade Matte ta en massa konstiga bilder på katthemmet.
I alla fall på två av katterna.
Den ena ser ut som en huvudfoting och sedan som om den har hamsterkinder.
Och den andra ser ut som om den har blivit av med bakdelen.
Men naturligtvis är allt bara synvillor.
Ändå måste man nog titta både en och två gånger för att se "rätt".
Och Matte?
Hon har ont i armen eftersom hon har lekt med "da bird" hos fyra olika katter.
Det är nämligen en mycket bra leksak om man vill få blyga katter att leka.
Mig har hon däremot ingen ork att leka med idag.
Däremot har jag fått godis.
Mycket godis.
Så hon är förlåten.
Den här gången.
Mjau!